Depp/Heard-rättegången visar lynchmobbens kraft

KULTURDEBATT. Varje teknikomvandling har sina destruktiva bieffekter. Tryckpressen användes initialt för att intensifiera häxprocesserna; Linnés klassificeringssystem har använts i rasistiska syften; förbränningsmotorn underlättade 1900-talets industriella mördande. Innan människan lär sig hantera nya innovationer halkar hon ofta tillbaka till ett förcivilisatoriskt stadium. Likaså är det med digitaliseringen. Här heter barnsjukdomen förtal.  

För mig var det från början uppenbart att metoo präglades av destruktiva metoder. Rörelsens intentioner, att hindra våld och sexuella övergrepp, var givetvis hedervärda. Men likt andra ”revolutionära” rörelser så föll den på att en grupp ”aktivister” kapade rörelsen och började göra anklagelser till lag – och att samhällsbärande institutioner såsom företag och medier började anpassa sig. Det skapades en social och ekonomisk lynchjustis, det vill säga en ”rättskipning utanför lagen genom agitation” (SAOL). Vi har sett det flertalet gånger under den digitala eran. I Sverige har den haft sina mest vulgära varianter i sajter som Avpixlat, Gardet och nu Dumpen. Projekt där den medeltida skampålen ersatt kunskap, civilisation och förebyggande arbete. Och vars destruktivitet inte bara drabbar offer och förmenta förövare utan även samhället i stort. 

Förutom att minska rättssäkerheten – den moderna civilisationens kanske viktigaste beståndsdel – så leder nämligen förtal, förföljelse och utstötning, precis som annan mobbning, alltför ofta till just den typ av posttraumatisk stress som är vanlig för den som utsatts för sexuellt våld eller partnervåld. Och precis som med mobbning är förtalet beroende av medlöperi. På kort sikt kan förtalarna och medlöparna tjäna på sitt beteende, men knappast på lång sikt. 

Ryssland använder också förtalets makt för att destabilisera väst. De förstår dess civilisationsnedbrytande effekt.

I min essä ”Syndabockarna och civilisationen” (Timbro förlag 2020) argumenterade jag för att de individer och organisationer som vägrar ge lynchjustisens inflytande vinner på det i längden. Fallet Depp/Heard bekräftar mina teser. Ett av de företag som vägrat anpassa sig till förtalet mot Depp, som började 2016, är Dior. De höll fast vid samarbetet och fortsatte pryda fasader och reklampelare med Depps anlete. Denna integritet kan de nu kapitalisera på. Enligt Wall Street Journal (2/6) så stödköper miljontals människor den parfym som förknippas med Depp just på grund av att Dior inte lämnade honom då andra, såsom Disney och Warner Brothers, gjorde det. Samma tendens börjar även synas i politiken. Magdalena Andersson visade styrka när hon vägrade vika sig för drevet utan valde att ha kvar ministrarna Tomas Eneroth, Annika Strandhäll och Ida Karkiainen. Det kommer hon att tjäna på i längden. 

Det hela belyser en tradition i den västerländska civilisationen. Vårt på sikt starka försvar för den som blivit syndabock. Filosofen René Girard är den som bäst förklarat denna västerlandets hörnsten. Den etik och moral som byggt vår civilisation utgår nämligen från att syndabocken är oskyldig, något som främst symboliseras i Jesu korsfästelse. Det är också därför vi i grunden är så framgångsrika. Vi har successivt gått från revolutioner till reformer, till skillnad från exempelvis Ryssland där förtalet är lag och där övergreppen, rättslösheten och desinformationen givetvis hindrar utveckling. Ryssland använder också förtalets makt för att destabilisera väst. De förstår dess civilisationsnedbrytande effekt. 

Genom att rättegången mellan Johnny Depp och Amber Heard är tillgänglig på nätet upptäcker många komplexiteten och dynamiken mellan narrativ och empiriska fakta. Rättsstaten är långt ifrån perfekt men i jämförelse med lynchjustisen är den vida överlägsen. Samtidigt är mycket av det som produceras i både sociala och traditionella medier i vanlig ordning vinklat trams. Och det digitala drevet mot Heard bör givetvis förkastas trots att hon är dömd. Men samma teknik gör att den som vill enkelt kan se rättegången och sätta den i relation till journalisternas, aktivisternas och den digitala pöbelns tolkningar. Sällan har skillnaden mellan civilisation och barbari varit så tydlig för så många. 

Av Klas A. M. Eriksson

Klas A. M. Eriksson är filosofie doktor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet och associerad forskare vid Ratio samt gästforskare vid Stanford University, Hoover Institution. Hans essä ”Syndabockarna och civilisationen” utkom på Timbro förlag 2020. 

Månens sällskap: Kärlekens flammande pilar

PODCAST. Eric Schüldt och Natalie Lantz samtalar om att ha fallenhet för förälskelse, och om det gudomliga dejtingtipset som garanterat väcker kärlekslågan – eller?